Den tyska marknaden: den kompletta guiden

1. Tyska marknaden: därför är den fortfarande den största möjligheten

Tyskland är Europas största ekonomi och en av Sveriges viktigaste handelspartner – och en av de största exportmarknaderna för svenska varor. För ett svenskt företag är förutsättningarna ovanligt goda: korta logistikvägar över Östersjön och via Öresund, samma regelverk inom EU och en affärskultur som precis som den svenska värdesätter saklighet och pålitlighet. De stora skillnaderna är språket och valutan: på den tyska marknaden talar du tyska och fakturerar i euro.

Källor: Destatis, IfM Bonn, Statistik Austria, Schweiz statistikmyndighet (BFS).

Ekonomin vänder – och det ger ett bra tillfälle

År 2025 återgick den tyska ekonomin till tillväxt efter två år av krympande BNP: BNP ökade med 0,2 procent, hushållens konsumtion med 1,4 procent och de offentliga utgifterna med 1,5 procent. Sysselsättningen låg kvar på 46,0 miljoner, och det offentliga underskottet sjönk till 2,4 procent av BNP, under EU:s gräns på tre procent.

En vändpunkt är ett ovanligt bra läge att gå in på den tyska marknaden. När marknaden precis har börjat röra sig letar tyska företag aktivt efter nya leverantörer och priskonkurrenskraftiga alternativ – men konkurrensen om nya kunder är fortfarande mindre än på toppen av en högkonjunktur. Den som bygger upp sitt kontaktnät nu står redo när investeringarna tar fart.

Den bästa tidpunkten att bygga en tysk kundrelation är ett år innan kunden fattar sitt investeringsbeslut.

Vad dagens läge kräver av dig

Tyska inköpare jämför mer noggrant i dag än för fem år sedan. För en ny utländsk leverantör är det snarare en fördel än en nackdel: när besluten grundas på fakta i stället för mångåriga leverantörsrelationer har en nykomling på den tyska marknaden en verklig chans. Tre saker gör skillnaden.

• Ett välgrundat pris. En ny leverantör måste kunna visa byteskostnaden och nyttan i siffror – inte bara påstå att den är bättre.
• En tyskspråkig kontaktpunkt. Inköpare jämför det de kan hitta och förstå på sitt eget språk.
• Tålamod. Beslutskedjorna har blivit längre, så mät framstegen i samtal som går framåt snarare än i månadsintäkter.

Den tyska Mittelstand är den ideala kunden

Tyskland har omkring 3,4 miljoner företag, varav 99,2 procent är små och medelstora (IfM Bonn). Medelstora, ofta familjeägda industriföretag – den så kallade Mittelstand – är en ovanligt bra målgrupp för leverantörer av komponenter, teknik och livsmedel: de är globala, kvalitetsdrivna och lojala i sina samarbeten. En tysk kundrelation som överlever det första året varar ofta i tio.

Den tyska marknaden är också porten till hela det tyskspråkiga området. Tillsammans med Österrike och Schweiz bildar DACH-regionen en marknad med nästan 102 miljoner människor, i stort sett samma språk, delvis samma distributörer och samma mässor. Börja med Tyskland – Österrike och Schweiz följer ofta naturligt när materialet på tyska redan finns. Ett tyskspråkigt materialpaket öppnar tre marknader.

2. Är ditt företag redo för den tyska marknaden?

Den vanligaste orsaken till en misslyckad marknadsetablering är inte marknaden utan tidpunkten: företaget går till Tyskland innan verksamheten på hemmaplan klarar de resurser det kräver. Gå ärligt igenom listan nedan innan du budgeterar en enda euro för den tyska marknaden.

Kommersiell beredskap

• Din marginal klarar en mellanhand. Om du säljer via en importör går 25–45 procent av priset till partnerns marginal. Om din marginal på hemmamarknaden är 30 procent går kalkylen inte ihop utan en prisändring eller en annan kostnadsstruktur.
• Produktionskapaciteten räcker. En tysk kund inom handel eller industri accepterar inte opålitliga leveranser. Den första försenade leveransen blir ofta också den sista.
• Prissättningen är dokumenterad. Du behöver en prislista, volymtrappor och en logik för hur priset förändras med kvantiteten – på tyska och skriftligt.
• Referenser kan visas upp. Gärna med namn. En anonym referens (”ett svenskt industriföretag”) övertygar inte en tysk inköpare.

Operativ beredskap

• Någon har ett namngivet ansvar för Tyskland. Om ansvaret ligger hos ”försäljningschefen, vid sidan av allt annat” rinner projektet ut i sanden inom tre månader.
• Material på tyska finns eller är budgeterat. Webbplats, broschyr, produktinformation och offertmall. Engelska räcker sällan.
• Vem svarar när det ringer på tyska? Om svaret är ”ingen” behöver du en extern resurs eller en rekrytering.
• De regulatoriska kraven är utredda. Se kapitel 5 – vissa krav måste vara uppfyllda före den första leveransen, inte efter.

Finansiell beredskap

• Finansieringen räcker i 18 månader. Inom B2B går det normalt 6–18 månader från första kontakt till första faktura. Ett projekt som är finansierat för sex månader läggs ner strax innan det skulle ha börjat löna sig.
• Betalningsvillkoren är genomtänkta. I tysk B2B-handel är den genomsnittliga avtalade betalningstiden omkring 60 dagar, och enligt Atradius drabbades 57 procent av B2B-försäljningen av förfallna fakturor 2025. Behovet av rörelsekapital är alltså större än många svenska företag är vana vid.
• Valutarisken är hanterad. På den tyska marknaden säljer du i euro, medan en stor del av dina kostnader sannolikt ligger i kronor. Bestäm i förväg hur du hanterar kursförändringar – i prissättningen, med valutasäkring eller med ett eurokonto.

3. Fyra vägar in på den tyska marknaden

Etableringsmodellen avgör din marginal, din kontroll, din risk och hur snabbt du kommer i gång. De flesta små och medelstora företag använder någon av de här fyra vägarna in på den tyska marknaden – och ingen av dem kräver ett tyskt bolag.

1. Direktexport

Du säljer direkt från Sverige till tyska slutkunder. Marginalen är bäst och kundrelationen är din. Priset är att du måste sköta säljarbetet själv, på tyska, och att resorna kostar pengar. Modellen fungerar bra när kunderna är få och affärerna stora.

I praktiken är det här den vanligaste vägen för B2B-produkter på den tyska marknaden – och den som vår tjänst för kundanskaffning är utformad för.

2. Webbshop och marknadsplatser

För konsumentprodukter är en egen webbshop eller en tysk marknadsplats ett snabbt sätt att testa efterfrågan utan distributionsavtal. Tänk dock på att onlineförsäljning till Tyskland utlöser en rad skyldigheter: förpackningsregistrering, allmänna villkor och information om ångerrätt på tyska, kravet på Impressum och momsfrågor. Se kapitel 5 och 6.

3. Importör eller distributör

Partnern köper i egen regi och säljer vidare. Det är ett snabbt sätt att få ut produkten på hyllorna, och ofta den enda realistiska vägen till bred distribution i detaljhandeln: tyska kedjor förhandlar sällan direkt med en liten utländsk leverantör.

Risken är dubbel. Produkten kan hamna längst ner i partnerns sortiment utan någon verklig säljinsats, och exklusivitet som ges för tidigt låser den tyska marknaden i flera år. Förhandla därför alltid om ett avgränsat område eller en avgränsad kanal, minimivolymer, en fast avtalstid och tydlig uppsägningsrätt om målen inte nås.

4. Handelsagent

En självständig agent säljer i ditt namn och får provision. Modellen är väletablerad i tysk industri, och en bra agent har en färdig kundkrets. I praktiken är det svårt att hitta en bra agent: de bästa har redan en full portfölj, och en ny produkt får inte alltid deras uppmärksamhet.

Anlita en jurist när avtalet skrivs – den tyska handelsrätten (§ 84 ff. HGB) innehåller bestämmelser som skyddar agenten, bl.a. rätt till ersättning när avtalet upphör (§ 89b HGB).

4. Prissättning och marginalstruktur på den tyska marknaden

Det vanligaste prissättningsmisstaget är att räkna fram priset uppåt från den egna kostnaden. På den tyska marknaden räknas priset nedåt från hyllpriset: vad är marknadspriset, vilken marginal behöver varje led och vad blir kvar till dig?

Exempel: en konsumentprodukt som säljs via detaljhandeln

Kalkylen nedan är ett illustrativt exempel på en möjlig kedja – inte ett branschgenomsnitt och inte ett löfte om vad som händer med din produkt. Marginalerna varierar kraftigt mellan produktgrupper och kanaler. Poängen är riktningen i kalkylen: från hyllan och nedåt, inte från kostnaden och uppåt.

De verkliga leden för din produkt tas fram i marknadsanalysen – med riktiga siffror i stället för ett exempel.

Om din produktionskostnad är 4,00 euro går kalkylen ihop – med nöd och näppe. Om den är 5,50 euro fungerar modellen inte: du behöver en mer direkt kanal, en högre prispositionering eller ett annat kundsegment.

Fyra saker som utländska leverantörer glömmer i prissättningen

• Listningsavgifter och marknadsföringsstöd. Tyska detaljhandelskedjor förväntar sig att du bidrar till kampanjer, reklamblad och hyllplacering. Det är verkliga kostnader som måste budgeteras från början.
• Årsrabatter och bonusar. En volymbaserad bonus som betalas i efterhand (Jahresbonus) är standard och äter ofta upp 2–5 procentenheter av marginalen.
• Returer och svinn. Särskilt för livsmedel och säsongsprodukter.
• Betalningsvillkor. En betalningstid på 60 dagar binder rörelsekapital. En del köpare förhandlar dessutom fram kassarabatt (Skonto) på 2–3 procent vid tidig betalning.

Råvaror och bulkvaror

Alla kedjor har inte många led. För råvaror, komponenter och bulkprodukter är prissättningen ofta enkel: ett pris per enhet eller kilo, frakt och leveransvillkor – det är allt. Det avgörande är då inte en sofistikerad prismodell utan att pris, kvalitet och leveranssäkerhet håller vid en jämförelse.

Tänk på tre saker i sådana affärer: välj leveransvillkor medvetet (se kapitel 6), avtala om en prisjusteringsmekanism om råvarupriserna svänger och se till att du kan leverera den avtalade mängden i tid även nästa gång.

Investeringsvaror och system

För en maskin, en utrustning eller ett system jämför tyska inköpsavdelningar ofta den totala ägandekostnaden snarare än bara inköpspriset: installation, underhåll, energiförbrukning, reservdelar och risken för driftstopp räknas in. Om din produkt är dyrare att köpa men billigare att driva – visa den kalkylen själv, på tyska.

5. Produktkrav och regelverk på den tyska marknaden

Vissa krav måste uppfyllas före den första leveransen, inte i efterhand. På den tyska marknaden leder brister ofta till en formell varning (Abmahnung) från en konkurrent eller en konsumentorganisation, med kostnader och vitesklausuler som följd.

CE-märkning och produktsäkerhet

De flesta industriella och tekniska produkter kräver CE-märkning och en försäkran om överensstämmelse. EU:s allmänna produktsäkerhetsförordning (GPSR, förordning (EU) 2023/988) gäller sedan den 13 december 2024. Den kräver bl.a. att produkter som släpps ut på EU-marknaden har en ansvarig ekonomisk aktör etablerad i EU, vars kontaktuppgifter finns på produkten eller förpackningen, samt spårbarhet och viss obligatorisk information vid onlineförsäljning.

För tillverkare som är etablerade i EU, som svenska företag, är detta oftast redan uppfyllt. Tillverkare utanför EU – t.ex. från Schweiz eller Storbritannien – måste utse en ekonomisk aktör inom EU. Om du säljer produkter under eget varumärke som tillverkas utanför EU är det värt att kontrollera vem som är den ansvariga aktören.

Förpackningar: VerpackG, LUCID och duala system

Här lever föråldrad kunskap kvar längst. Förr talade man om ”Gröna punkten” (Der Grüne Punkt), som länge i praktiken var den enda aktören. I dag är den ett av flera konkurrerande duala system – inte längre ett krav i sig och inte heller en synonym för hela skyldigheten.

Sedan förpackningslagen (VerpackG) trädde i kraft 2019 finns det två separata skyldigheter, och båda måste uppfyllas:

1. Registrering i förpackningsregistret LUCID. LUCID är ett offentligt register som drivs av Zentrale Stelle Verpackungsregister. Registreringen är kostnadsfri och måste göras före den första leveransen. Förpackningsvolymerna rapporteras också till registret.
2. Anslutning till ett dualt system (Systembeteiligung). Ett dualt system är ett privat företag som organiserar insamling och återvinning av förpackningsavfall. Flera konkurrerande system finns i Tyskland, och Der Grüne Punkt är ett av dem – du väljer fritt, och det lönar sig att jämföra priser. Den här delen kostar pengar.

Uppgifterna från båda stäms av mot varandra, så det räcker inte att göra det ena. Skyldigheten gäller alla oavsett företagsstorlek eller försäljningsvolym – även utländska webbshoppar som levererar till Tyskland. Att ditt företag redan uppfyller producentansvaret för förpackningar i Sverige räcker alltså inte för den tyska marknaden.

Brister kan leda till betydande böter, och i praktiken kräver marknadsplatser och plattformar ett registreringsnummer i LUCID innan du kan börja sälja.

Observera också att EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) kommer att förändra förpackningskraven under de kommande åren. Kontrollera aktuellt läge innan du fattar beslut om förpackningar.

Andra produktspecifika registreringar

• Elektrisk och elektronisk utrustning: ElektroG kräver registrering i EAR-registret innan produkterna släpps ut på marknaden, och utländska tillverkare utan etablering i Tyskland måste utse ett auktoriserat ombud i Tyskland.
• Batterier: separat registrering och återtagandeskyldighet.
• Livsmedel: EU:s förordning om livsmedelsinformation (1169/2011) kräver märkning på tyska, näringsvärdesdeklaration och allergenmärkning. Nutri-Score är frivilligt i Tyskland men förväntas ofta av handeln.
• Kosmetika: anmälan i CPNP och en ansvarig person.
• Träprodukter och vissa råvaror: EU:s avskogningsförordning (EUDR) inför krav på tillbörlig aktsamhet och spårbarhet – särskilt relevant för svenska skogs- och träföretag. Tidsplanen för tillämpningen har ändrats, så kontrollera aktuellt läge.

Tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan

Den tyska lagen om tillbörlig aktsamhet i leveranskedjor (LkSG) ålägger stora företag som är verksamma i Tyskland att hantera mänskliga rättigheter och miljöskyldigheter i sina leveranskedjor. En leverantör som är ett litet eller medelstort företag omfattas inte själv av lagen, men skyldigheten sipprar nedåt via avtalen: stora tyska kunder ber allt oftare om ett ifyllt leverantörsformulär, en uppförandekod och dokumentation.

Praktiskt råd: förbered detta i förväg. Ett obesvarat leverantörsformulär kan hålla upp en i övrigt färdig affär i månader.

Webbplats och marknadsföring

• Impressum: i Tyskland måste en webbplats ha ett lagenligt Impressum (§ 5 DDG) – kontaktuppgifter, ansvarig person, uppgifter om handelsregister och momsregistreringsnummer.
• Cookies: icke nödvändiga cookies kräver uttryckligt samtycke (TDDDG och GDPR).
• E-postmarknadsföring: samtycke krävs i regel, även i B2B-kommunikation (§ 7 UWG). Det är ofta strängare än vad svenska företag är vana vid.
• Prisinformation: i e-handel till konsumenter måste du visa totalpriset, jämförpriset (Grundpreis) och fraktkostnaderna.

6. Moms, tull och logistik

Försäljning till företag (B2B)

När du säljer varor från Sverige till ett momsregistrerat tyskt företag är det en unionsintern varuleverans (ofta kallad gemenskapsintern leverans): du fakturerar utan svensk moms när du har kontrollerat att köparens momsregistreringsnummer är giltigt (VIES) och kan visa att varorna har transporterats till Tyskland. Köparen redovisar momsen enligt reglerna om omvänd skattskyldighet.

Leveranserna redovisas i den periodiska sammanställningen till Skatteverket, och vid tillräckligt stora varuflöden krävs dessutom en Intrastat-rapport till SCB.

Försäljning till konsumenter (B2C)

För distansförsäljning till konsumenter inom EU gäller ett årligt tröskelvärde på 10 000 euro, beräknat för alla EU-länder sammanlagt. Över tröskeln beskattas försäljningen i köparens land – i Tyskland med normalskattesatsen 19 procent eller den reducerade skattesatsen 7 procent. I praktiken hanteras detta via OSS (One Stop Shop), som du registrerar dig för hos Skatteverket, så någon separat tysk momsregistrering behövs inte.

När du behöver ett tyskt momsregistreringsnummer

OSS täcker inte allt. Registrering i Tyskland krävs normalt när du

• lagerhåller varor i Tyskland (t.ex. i ett fulfillmentlager),
• säljer varor som redan finns i Tyskland till tyska konsumenter,
• utför installations- eller byggtjänster i Tyskland som inte omfattas av omvänd skattskyldighet, eller
• importerar varor från länder utanför EU via Tyskland i eget namn.

Utländska företags momsärenden är centraliserade i Tyskland efter hemland (§ 1 UStZustV). För svenska företag är det Finanzamt Hamburg-Nord som ansvarar, och all korrespondens sker med det kontoret – på tyska. Se vår tjänst för momsregistrering och guiden om moms i Tyskland.

Schweiz är en annan historia

Schweiz ingår inte i EU:s tullunion eller momsområde. Export till Schweiz kräver exportdeklaration, importdeklaration och ursprungsbevis för att förmånstullen enligt avtalet mellan EU och Schweiz ska gälla. De schweiziska momssatserna ligger långt under de tyska, och en utländsk säljare kan bli skattskyldig för schweizisk moms när omsättningen överstiger ett tröskelvärde. Hantera detta separat när Schweiz blir aktuellt – för de flesta svenska företag är det ett andra steg efter den tyska marknaden. Österrike är däremot EU-land, och där gäller samma logik som för Tyskland.

Leveransvillkor

Använd alltid aktuella Incoterms och ange versionsåret i avtalet. De vanligaste, med hänsyn till transportkostnader och riskövergång, är:

• EXW – köparen sköter allt. Enklast för säljaren men minst attraktivt för köparen.
• FCA/CPT – balanserade och vanliga i industrihandeln.
• DAP/DDP – säljaren ansvarar för transporten till destinationen. DDP innebär att säljaren också ansvarar för importformaliteter och tullar; inom EU är det enkelt, men vid leveranser till Schweiz är det ett betydande ansvar.

7. Avtal, betalningsvillkor och riskhantering

AGB: allmänna villkor

I tyska affärer hänvisar båda parter ofta till sina egna allmänna villkor (Allgemeine Geschäftsbedingungen, AGB). Om villkoren står i strid med varandra gäller i regel de punkter där båda är överens, och resten fylls ut av lagen. Den tyska granskningen av standardvillkor är sträng: en klausul som anses oskälig kan förklaras ogiltig även i avtal mellan företag.

I praktiken: låt en tysk jurist ta fram allmänna villkor på tyska – översätt inte bara dina svenska villkor.

Äganderättsförbehåll

Tyskland har ett väletablerat och effektivt system med äganderättsförbehåll (Eigentumsvorbehalt) som du bör använda: ett utvidgat eller förlängt äganderättsförbehåll skyddar leverantören om köparen går i konkurs. Klausulen måste finnas i avtalet eller i de allmänna villkoren – en notering på fakturan räcker inte.

Betalningsvillkor och betalningsbeteende

Enligt Atradius Payment Practices Barometer 2025 gällde följande för tyska företag:

• den genomsnittliga avtalade betalningstiden vid kreditförsäljning var 60 dagar,
• 57 procent av B2B-försäljningen drabbades av förfallna fakturor,
• kundförlusterna uppgick i genomsnitt till 8 procent, och
• 60 procent av de tillfrågade uppgav att kundernas betalningsbeteende hade försämrats.

Det betyder inte att tyska kunder är opålitliga – det betyder att behovet av rörelsekapital på den tyska marknaden verkligen är större än på många hemmamarknader. Så här skyddar du dig:

• Ta en kreditupplysning före den första fakturerade leveransen. Tyska aktiebolag publicerar sina årsbokslut i Bundesanzeiger.
• Trappa upp de första affärerna: förskott eller delbetalning för en ny kund.
• Överväg kreditförsäkring eller exportkreditgarantier från EKN (Exportkreditnämnden) för större affärer.
• Avtala om dröjsmålsränta och inkassokostnader skriftligt.

Tillämplig lag och tvistlösning

Avtala skriftligt om tillämplig lag och forum. Den svenska säljaren föredrar oftast svensk rätt och skiljeförfarande, den tyska köparen tysk rätt och en lokal domstol. Vid internationella varuköp gäller dessutom ofta FN:s konvention om avtal om internationella köp av varor (CISG), om den inte uttryckligen har undantagits. Här betalar sig en jurist.

8. Säljprocessen på den tyska marknaden och en realistisk tidsplan

Utländska företag underskattar systematiskt hur lång tid en tysk inköpsprocess inom B2B tar. Det beror inte på långsamhet utan på grundlighet: flera personer är inblandade, dokumentationen granskas och riskerna bedöms i förväg.

Vem som bestämmer

I ett typiskt tyskt medelstort företag är tre till sex personer inblandade i ett inköpsbeslut: den tekniska användaren, inköp (Einkauf), kvalitet, ekonomi och den som slutligen godkänner. Inköpsavdelningen kommer in tidigare än i många andra länder och har verklig makt – ett tekniskt ”ja” är ännu ingen affär.

Typisk tidsplan

Tabellen visar storleksordningar, inte ett löfte. Ett enskilt projekt kan gå mycket snabbare om köparen har ett akut behov eller om den nuvarande leverantören har svikit – eller mycket långsammare om inköpet hänger på budgetcykeln. Vår erfarenhet gäller främst B2B.

Vad det betyder för din etablering på den tyska marknaden

• Mät inte framgång i affärer under de första sex månaderna. Mät nådda beslutsfattare, offertförfrågningar och kunder som har gått vidare till test.
• Dokumentera allt. En tysk inköpare återkommer till samtalet månader senare och förväntar sig att du kan hänvisa till det ni kom överens om.
• Förbered dig på en revision. En industrikund kan vilja göra en fabriksinspektion. Förbered dig i förväg – det är ett tecken på förtroende, inte misstro.

Läs mer: Tysk affärskultur i B2B-försäljning.

9. Finansiering och offentligt stöd

Den tidiga utforskningsfasen av en internationalisering har bra stöd i Sverige, liksom i de flesta europeiska länder. Namn och villkor på olika insatser ändras, så kontrollera alltid aktuella kriterier direkt hos respektive organisation. Nedan följer en översikt över vad som vanligtvis finns för företag som vill ta sig in på den tyska marknaden.

Svenskt exportfrämjande och finansiering

• Business Sweden stöttar svenska företag i internationaliseringen, bl.a. med rådgivning och marknadsinformation.
• Almi erbjuder finansiering och rådgivning till små och medelstora företag, även när det gäller tillväxt på nya marknader.
• EKN (Exportkreditnämnden) erbjuder exportkreditgarantier som skyddar mot risken att kunden inte betalar.

Andra källor

• Bilaterala handelskammare (AHK) – den tysk-svenska handelskammaren erbjuder avgiftsbelagda marknadstjänster, kontakter och evenemang.
• Enterprise Europe Network – en kostnadsfri tjänst för partnersökning i hela EU och utanför.
• Samlade paviljonger på mässor – arrangeras av exportfrämjande organisationer eller branschorganisationer, ofta till reducerat pris.

10. En tolvmånadersplan för den tyska marknaden

Nedan finns ett ramverk som går att använda för de flesta projekt som små och medelstora företag driver på den tyska marknaden. Tidsplanen förutsätter att produkten är klar och att en ansvarig person är utsedd.

Planens viktigaste egenskap är att det finns en beslutspunkt efter varje fas. Om marknadsanalysen visar att ditt pris inte bär en mellanhand fortsätter projektet inte som det är – och det sparar tiotusentals euro.

11. Tio vanliga misstag på den tyska marknaden

1. Att gå in utan priskalkyl. Produkten är bra, men marginalen bär inte importörens andel. Det blir tydligt i den första förhandlingen – eller ännu värre, först efter att avtalet är undertecknat.
2. Att tro att engelska räcker. Det gör det sällan på den tyska marknaden. Material på tyska är ett grundkrav, inte en konkurrensfördel.
3. Att ge exklusivitet för tidigt. Exklusiv rätt för hela Tyskland till den första entusiastiska distributören, utan minimivolymer, låser marknaden i flera år.
4. Att sköta registreringarna i efterhand. LUCID, EAR och produktspecifika anmälningar måste vara klara före den första leveransen.
5. Ingen namngiven projektägare. ”Vi tar det vid sidan av det vanliga arbetet” betyder i praktiken att det inte blir gjort.
6. Finansiering för bara sex månader. Projektet läggs ner strax innan de första affärerna skulle ha gått i hamn.
7. Att åka på mässa utan förbokade möten. Montern kostar tiotusentals euro, och du tillbringar tre dagar med att vänta på att någon ska stanna till. Läs guiden om mässor i Tyskland.
8. Att glömma uppföljningen. Leads som inte kontaktas inom en vecka är i praktiken förlorade.
9. Att inte ta kreditupplysning. 60 dagars betalningstid för en ny kund utan bakgrundskontroll är en onödig risk.
10. Att förvänta sig samma beslutstakt som hemma. När inget händer på sex veckor är det oftast den normala processen – inte bristande intresse. Fråga rakt ut var beslutet står och vilka som är inblandade.

Var ska du börja?

Om du läser det här och funderar på det första steget är det nästan alltid detsamma: ta reda på om det finns efterfrågan på din produkt på den tyska marknaden, och till vilket pris. Allt annat bygger på det. Läs mer om marknadsanalys eller boka ett kostnadsfritt samtal, så går vi igenom din situation – gärna på svenska.